Konsten att sno en bil i Los Santos
Klockan är 08:45 och jag kan inte sluta gäspa. Egentligen skulle jag till tandläkaren idag kl 15:00 men blev uppringd för en timme sedan av tandläkaren som sade att vi får flytta fram min tid till 14e oktober istället. Jag är morgontrött och jag gäspar igen.
Två veckor har passerat utan en blogguppdatering och det finns en enda bortförklaring och den stavas G som i Gustaf, T som i Tor, A som i Anders och 5 som i fem myror är fler än fyra elefanter. Eller också Grand Theft Auto 5, också förkortat GTA V.
Hypen inför GTA V var enorm innan release och förväntningarna skyhöga, dock har inte jag följt hypen och hade inte högre förväntningar än vad man borde ha på ett nytt GTA från Rockstar, så jag förbokade det bara en vecka innan release från webhallen och tänkte inte mer än att det kommer vara ett roligt spel som jag kan fördriva dötimmarna med. Ack så fel jag hade och oj som Rockstar levererar. Efter min första beväpnade bilstöld på Vinewood Boulevard, en replika av en Pagani Zonda eller Infernus som den heter i spelet, var jag hooked.
En liten rolig detalj i spelet är att man kan hoppa fallskärm och hoppa BASE. Här ovan ser ni min längtan efter nästa sunsetload. Just det här hoppet görs i ett uppdrag och när jag insåg att jag skulle för första gången i spelet (riggen i amunation var låst fram tills den här punkten) få hoppa ut i det blå så var jag bara tvungen och ladda om spelet för att sedan vänta tills klockan i spelet var rätt tid och starta om uppdraget. Så mycket längtar jag efter nästa sunsetload.
I måndags förra veckan, innan GTA V landade i brevlådan, kom Oscar och Poffe på besök. Efter en lätt sockrad äppelpaj gjord på äpplena från trädgården föreslogs ett parti Monopol City. Stora skillnaden på Monopol City från vanliga Monopol är att man får börja bygga fastigheter även fast man inte har en hel färggrupp. I spelet finns dessutom ett kort bland chanskorten som lyder 'ÖVERTA. Överta en stadsdel och alla dess byggnader från valfri spelare. Det får inte vara en stadsdel i en komplett färggrupp'. Efter nån timmes spelande så plockar Poffe upp just det kortet och han sneglar över spelplanen.
Jag har två stadsdelar, Centralstan och Solbyn. Båda två är fullbyggda. Oscar har många stadsdelar.
Till slut bestämmer sig Poffe för att plocka min Centralstan (gul) som är fullbyggd, Oscar slår och avslutar sin runda och sedan är det min tur. Jag slår och landar på min egna stadsdel, Centralstan, eller oj. Vänta lite, NEJ!!!!!! Hyran är dyr och jag går i konkurs och överlämnar det sista jag äger till Poffe, det vill säga en fullbyggd Solbyn. Poffes tur, han slår och landar på... Solbyn!!!! Typiskt min tur.
Även om spel(et) tagit över den mesta av min fria tid så har jag varit hård med träningen. Men ibland känns det som att man har världens längsta uppförsbacke framför sig fast längst där uppe skymtar jag en skylt. På skylten står det 'Exit on Green Light'. Så jag har mitt mål, jag vet vad jag kämpar för. Jag kämpar för nästa sunsethoppet. Jag kämpar för nästa års resa till Australien. Det ska vara tungt. Det ska vara jobbigt. Jag ska ha träningsvärk gånger tio. Jag ska ta mig uppför backen. Jag ska klara det! Så nu ska jag äta frukost, träna, cykla, simma, cykla, äta lunch i stan med Dan, cykla, vila, spela GTA V, äta middag, träna, spela GTA V, sova.
Kommentarer
Postat av: Rob
Monopol, vilket spel, roligt som fan, men de där jävla övertakortet är ju inte att leka med;)
Svar:
shagminator.blogg.se
Trackback
